Från en mjuk varm söndag som var ganska trött och alldeles lugn. Vi gick längs små grusvägar omgärdade av eldfläckiga skogar, satt vid sjön och såg två personer bada fast det var oktober. Pratade om pensionärspar som läste varandras alster, hade världens finaste kreativa samarbete och inte hade några barn för att det räckte med de två. Tittade på The Office och skrattade det där ihopknipna, ångestladdade skrattet som David Brent framkallar. Bakade majstortillas och återfann kärleken till tacos. Ingenting märkvärdigt alls och hur fint som helst.