I fredags pausade jag från mitt flängiga vikarie-/assistentliv och åkte ut till min skog, mitt hörn av Dalsland. På Lisas bageri har de pizzakväll varann fredag, Mattias brukar jobba där och jag fick hoppa in i kassan denna dag, kanske det bästa fredagsjobbet en kan tänka sig.

Bageriet hade sitt sedvanliga megagoda utbud plus skyltar i hallon/lakritskulörer.

Stilig pizzabagare kavlar upp ärmarna framför ugnen.

Och började göra pizzor som innehöll allt det här goda. Alltså, är ju ej helt opartisk i frågan, men detta är utom tävlan de bästa pizzor jag ätit.

Bagarmästaren själv kavlar perfekta cirklar.

Till en början var kvällen lugn och vi hängde runt mest, fotade bakade saker och provåt pizzabitar med getost, purjolök, potatis, vitlökscreme fraîche och timjan.

Eftersom det både fanns semmelingredienser och croissanter var jag nödvändigtvis tvungen att korsbefrukta dessa och bygga en croissantsemla med vispgrädde och mandelmassa. Stört gott.

Mattias gör pizzaklassikern Dalsland med rödbeta och fetaost. Sedan kom Den Stora Rushen i form av studenter från Stenebyskolan, det blev tokfullt och kaos och när kvällen var slut hade vi en enda pizzadeg kvar, allt annat gick åt som smör. På tre timmar bakade Mattias, Lisa och Debbs 104 pizzor, våra lungor fylldes av mjöl och rök och efteråt var våra ben som efter ett maraton. Lyssnade på Beach House och åt vaniljbullar medan vi städade, så visst var det fint.

Och när vi diskat klart de sista degskraporna och eldat upp alla pizzakartonger gick vi över till snickeriet och fotoateljéerna som hade öppet hus. Det var massor av folk (nåja, i relation till att vi befinner oss i en by med 300 invånare) vilket ej framgår av bilden. Det fanns gratis bröd, olivgömmor, kladdkaka, lingongrädde och vin så oss gick det ingen nöd på. Hittade en gullig bror bland sågspånet också.

Och en Sandra.

Och en Hilmis som klättrade på stegar och sprang ut och rejsade i mörkret utan jacka.

Och denna otillåtet gulliga Ville i palmtofs som hoppade på en smidd ljudmaskin som Chris byggt.

Dör. Söthetsdöden. Nu.
Och det var den lilla kvällen i den lilla lilla byn som ändå är så stor på så många sätt.