Jag spenderade helgen i min dalslandsskog, jag vill gärna åka dit när jag blir för uttråkad eller stressad över att vara arbetslös i stan när alla andra pluggar eller jobbar. Och det är så bra för det är bara en liten tågresa bort. Det som inte fastnade på bild var en pubkväll med livejazz, baklavabakning, promenad till sjön och inspektion av bävrarnas verk, badkarsbad med rödvinsglas, Peter Birros Upp till kamp, orosmoln och framtidsångest som svepte igenom oss, mandelsbollsmatlagning och Madonnadans, ovisshet och hoppfullhet. Det som däremot klistrades fast i kameran var det här:

Sconesfrukost vid det blå bordet sent en söndag, med honungs- och vaniljsmör och valnötsröra med lönnsirap.

Jonis och Lisa lägger nytt tak på sitt ruckelslott, vi gick upp dit och hjälpte till en smula. Jag låg på mage högst upp på byggställningen i någon sorts sälposition och målade vägg med mage och ben mot isglaserad spånskiva. Hade besynnerlig träningsvärk dagen därpå.

Favoritunge.

Fick gå in och värma mig, dricka kaffe, läsa bok för Hilma och fota HilmaVillevimpeln i eftermiddagsljuset.

Mattias har köpt en sjukt fin, mörk och gothisk bilderbok som bland annat innehåller ett alfabet över barn som dött på tragiska vis. Morbidt (?) och väääldigt roligt.

Han lagade mina sidenbyxor.

På måndagen försökte vi vara ordentliga människor, gå upp i rimlig tid och gå ner till Mattias kontor på bruket. Det var soligt och krispigt. Tur att sådana här röda bär stannar kvar med sin färg.

Jag, Lisa och barnen promenerade bort till Anders som bor en bit bort från bruket, i en liten avskild miniby med Bullerbykänsla. Solen stod lågt fast det bara var tidig eftermiddag.

Anders visade oss runt.

Vide grävde ner någon typ av köttbit med besatt frenesi, och glömde förmodligen bort sitt smarta gömställe i samma stund som han grävt klart.

Ljuset.

Magiskt kvällsljus + rävhund.

Helt otrolig utsikt därifrån, bruket och husen som små pappermodeller långt där nere. Vansinnesvackert.