Såhär såg jag ut en stund igår, när jag promenerade genom slottskogen, förbi hundägarna och de ansträngda joggarna, dagisbarnen vadderade i neonfärgade overaller bland de blanksvarta bokstammarna, trädkojorna och änderna. Stannade en lång stund vid säldammen. Tittade på deras rörelsemönster, hur de vred sig under vattnet, kolklotsögonen och morrhårsmustascherna precis över vattenytan. Tror jag råkade skratta högt några gånger, och så blev jag lugnare inuti. De är bedårande, men de har nog ett ganska ledsamt liv.

Jag klädde mig uppstyrt för att det gör dagarna roligare och får dem att kännas lite mer på allvar. Så att de inte tas över alldeles av mjukisbrallor och sängkaffe, även om det är mysigt det med.

Tröjan köpte jag på Humana i Malmö och den är så sjukt bra. Helt otroligt varm och så fint stickad, i bästa midnattsblå nyansen. Har haft total brist på varma tröjor i flera år och alternerat mellan olika dåliga akrylvarianter, men nu har jag den här och den vinröda som passar till i princip allt.

Skjortan är vintage som jag fick av Rebecka för ett par år sedan och fortfarande är en av mina bästa. Grävde fram knästrumporna ur en låda, jag hade glömt bort dem men tyckte de passade med skjortan. Hjälmen som står och balanserar på fåtöljen i bakgrunden är Philips från när han var utklädd till rymdhunden Laika på rymdfesten vi hade för ett tag sedan. Det var troligen den bästa utklädnad jag sett i livet och den här hjälmen, som har hundöron och cccp- tryck på sig, är en souvenir från det.