Ett försenat, shabbychicförgiftat pseudovykort från mig denna julafton. Det är ju deppigt nog grön (eller snarare apokalyptiskt brungrå) jul i år och det tänkte jag med fördel kunde matchas med smaragdgrön sidenskjorta. Jag hänger i föräldrahemmet, vi är tolv personer inklusive två vilda sötungar och en lurvig gubbhund. Det är intensivt, högljutt, rörigt och varmt. Det är utspilld lack, Blue christmas, blåbärssås med citron och kardemumma, Winter White Hymnal i stämmor och bortglömda textrader, hetsiga diskussioner om teknikfientlighet, paketstaplar och granbarr som sticks. Det är den här familjens alla svängningar och lager, sin historia, sina internskämt tvära olikheter och oskiljaktighet. Hoppas ni som läser det här (+ alla andra) får en vacker, strålande eller åtminstone hygglig eller uthärdlig jul utan familjehaveri eller annat ledsamt. Att det är vila, varmt, saffran och regelbundna hjärtslag.