Jag spenderar nästan ingen tid i staden på G längre, staden som var min hemstad i åtta år fram tills alldeles nyss. Vi är klara med varandra på ett tag, men det finns personer och platser där som dröjer kvar i hjärtat och prickar pilar av saknar. Så någon helg nyligen lämnade jag skogen för spårvagnarna, om än bara för ett par dagar:
Jag åkte på minisemester med mig själv och bodde i Annas och Martins tvärfina lägenhet vid Korsvägen. Det finns teakmöbler, Dylanbiografier och girlanger av ballonger
Bollskulpturer och en cykel på trägolv.
Små odlingar och finskor på en pall.
Åh den här fina mattan från när de bodde i Egypten. Här softade jag runt och hade trevligt i eget sällskap.
Åt frukost i godan ro och lyckades praktisera min fumliga fallenhet på ett alldeles exemplariskt vis med kaffe och müsli överallt (inklusive i juicen).
En dag spenderade jag med Erika som nästa dag skulle lämna för Norrland i fem veckor. Hon hade en liten liten ek som växte.
Vi satt i hennes kök och åt lång frukost med hennes sambo Lovisa och pratade och pratade.
I hennes tak hänger en hel flock med origamitranor och jag fick dra mitt strå till den vikta fågelstacken.
Sedan gick vi ut och promenerade i nästan tre timmar. Ner till Röda sten, under Älvsborgsbron vid hamninloppet.
Och snackade internet, springande, om att vilja bort från Göteborg, om skolor och framtiden, lyxen i krossad ananas, England och hur vara en scenkonstgrupp när vi är utspridda i landet.
Och på söndagen fick jag träffa Maxime!!! Hon har varit i Karibien och Sydamerika i ett halvår med sin syster Norea och jag har saknat henne maxmycket.
Så himla glad att denna fullfjädrade pangpingla är hemma igen.
Och Norea med! Vi satt på Hagabions uteservering i timmar och pratade och gosade.
Och åt deras undantagslöst asgoda mat. Jag åt klassikern karljohanssvampstortellini, men bytte talrik med Maxime och hennes röda curry med tofu då och då.
Sedan gick vi hem till Majorna där Norea numera bor, och hittade en container utanför dörren. I den stod en flyttlåda full med böcker, och bra sådana. Hittade spanska språkböcker till Maxime, Sylvia Plath, Beauvoir, Nina Björk och allt möjligt fint. Vilken skattkista. Där fanns även ett gäng anteckningsböcker fulla av Ulf Lundelltexter skrivna i kalligrafi och fastklistrade tidningsurklipp med densamme, men de lämnade vi därhän. Tänker att det var ett innerligt älskande fan som bestämt sig för att slutligen gå vidare i livet och klippa banden till Uffe?
När vi var klara med litteraturdumstrandet gick vi in och Norea visade mig dessa. Kanske den roligaste uppfinningen. Instant prehistoric, olikfärgade kapslar som en lägger i ett glas varmt vatten...
... kapseln smälter, och ut kommer ett förhistoriskt djur av skum! Vi fick en lila Tyrannosaurus rex. Hur genialt.
Sedan gosade vi ner oss i soffan och åt mängder av jordgubbar, chips, glass, choklad och kollade på fotboll. Delade säng med denna gosiga som absolut ville få sig en lässtund innan frukost dagen därpå.
Norea fixade sjukaste frukosten med grillade chèvre- och vårlöksmackor, perfekt stekta ägg, fräst, sparris, smoothie.
Och ingefärspannkakor med jordgubbar och vaniljkesella! Alltså livet.
Och en dag hängde jag med Anna och Martin en hel räcka med timmar i solen. Satt på parkbänkar och vid kanalen, åt falafel och foule, hann avhandla alla viktiga samtalsämnen och ha det soligt.
En helg av guld och socker, det ger mig så mycket energi och kärlekskänslor att ha så här bra personer omkring mig.