Hej oh hej, nu ska jag svara på era frågor! Tack för dem, jag blir lite tagen faktiskt, att ni intresserar er och tar er tid. Lång tid tog att skaka fram svar och jag känner att jag är en nybörjare i dessa sammanhang, virar gärna in mig i alldeles för långa haranger och vill att mina svar ska vara heltäckande, heltgiltiga och helt rätt. Det är de inte, men det här är mitt försök:
Favorit-
-färg?
Vinröd, midnattsblå och nästan alla andra sorters blå. Och grå.
-maträtt?
Burgare med krispiga pommes och perfekt krämig coleslaw, thaigryta med kokosmjölk, finhackade jordnötter och stekt marinerad tofu, indisk paneer, riktigt bra falafel i nybakt bröd, färsk pasta med gräddiga såser och massor av grönsaker, tapas, fin fisk, dim sum, allt på Hagabions meny. Och mandelbollar! Och frukost/brunch i stora lass!
- djur?
Älskar dem, ungefär alla sorter. Men kanske allra mest hundar och rävar.
- stad?
Barcelona, Hamburg, Paris, London, Lissabon! Har tyckt om de flesta städer jag varit i och har hur många som helst jag drömmer om att besöka.
- land?
Har tyvärr inte rest så mycket utanför Europa, så jag får väl vara förutsägbar och svara att jag nog har en fäbless för Storbritannien, Frankrike och Spanien. Och Portugal.
- klädesplagg?
Askorta kjolar, aslånga kjolar, skira klänningar, hårda bomberjackor, magtröjor och kick asskängor med platåer! Sammanfattningsvis; allt som får mig att känna mig glamourös/punkig/stark/k00l/superhjältinnig.
Hej! Jag är en av dem som nyss hittade hit, genom Jennifer, så jag vet inte så mycket om dig egentligen. Fastnade verkligen för att din blogg är välskriven, inspirerande och kändes ärlig från första stund på något sätt! Mina frågor är såklart många men kan du inte berätta om ditt liv? Vad du vill i livet, drömmar och förhoppningar och hur du vill se tillbaka på livet som gammal? Vad är viktigt i livet och vad får dig att älska att leva?
Oh tack så väldigt mycket och oh vilka stora frågor. Fabulerar fritt kring i något sorts ostrukturerat och snurrigt svar:
Mina systerskaper, mina vänskaper, kärlek, förtjusning, fascination. Långa fördjupande relationer och nya möten. Tänkandet, lärandet; att inse och upplysas, att begrunda och förundras, att gräva fram nya tankebanor och påbörja nya insikter, att utvidga mitt språk och min blick, att lära mig nytt, att få expandera i (tanke-)världen. Konstformer; att tänka och kollektivt frammana scenerier gestaltningar, idéer, koncept, projekt. Leken och utforskandet, processerna, att tänka i utopier och bygga alternativa magiska universum, att storma ut ur normer, att hitta sin röst. Att gå med lusten och magkänslan, alltid fortsätta nyfikenheten, att sjunga Lana del Rey högt i bilen, att gosa med två alldeles nya föl, att somna och vakna med den älskade, att sträva efter solidaritet och kämpa för saker som kallas radikala men egentligen bara är självklara, att bli salongsberusad på bubbel och somna i stora himmelsängar medan solen går upp.
När började du kalla dig feminist och hur blev du introducerad till det?
Jag vet inte exakt, men ganska tidigt tror jag, kanske när jag var tolv-tretton år. Ska försöka gå igenom mina dagböcker från barndomen nu i sommar, för jag vet att det finns ilskna feministiska iakttagelser från mellanstadieåldern någonstans, vore väldigt spännande att hitta. Vet att jag tidigt blev upprörd över hur tjejer/kvinnor anpassade sig, tystade ner sig och passade upp sina män. Jag minns att jag var arg. Min äldsta bror och hans tjej var politiskt aktiva så jag gissar att de inspirerade mig stort. Sedan har det alltid varit med mig och fortsätter att växa och utvecklas som ett analysverktyg, ett språk, pågående insikter, en källa till styrka och inspiration, ett helt förhållningssätt till livet. Feminismen är det bästa!
Vad använder du för kamera?
En Canon Eos 550D. Sökaren har dock varit trasig i evigheter vilket ju är helt och hållet uselt eftersom jag inte ser var bilden blir skarp. Så jag håller på att titta på ett nytt kamerahus nu, känner att den kreativa nöden kräver det.
Hur i hela världen lärde du dig skriva så himmelskt?
Wow, tack. Om det är så så är det nog en kombination av:
- att jag alltid har blivit uppmuntrad att skriva så jag har gjort det, varken särskilt frekvent eller strukturerat, men det har alltid återkommit och alltid funnits där.
- Att jag har många skrivande personer i min familj, två författare och tre som skriver andra saker så text har alltid varit närvarande i mitt liv.
- Att jag har haft turen/privilegiet att få läsa sådant som inspirerar mig, vilket kanske bitvis har klistrat sig fast i mitt språk.
- Att jag över huvud taget är intresserad av text, språk, berättelser, poesi och ord och tycker det är spännande att utforska det. Ord är QL!
Favoritböcker?
Åh, många! Men okej, jag väljer tre som finns nära till hands i minnet och hjärtat:
Yarden av Kristian Lundberg. En nattsvart, poetisk, kompromisslöst politisk och vacker berättelse om skuggsidan av vårt samhälle, om vilka som är förlorare från början, om solidaritet, fattigdom, kärlek och ett iskallt system som gör människor till siffror. Såå bra.
Sommarboken av Tove Jansson. Älskar allt hon skriver och kanske särskilt den här lågmälda boken om ett barn och hennes farmor på en ö i finska skärgården. Den är bara så stämningsfull, enkel och filosofisk, känslosam, rak, rolig och fantastisk. Måste läsa varje sommar.
Lyckliga i alla sina dagar av Nina Björk. För att det är en helt fantastisk och lättförståelig facklitterär bok om pengar, människovärde, varor, ekonomi och utopier. Har förändrat min världsuppfattning och politiska riktning forevah. Alltså alla måste läsa!
Bubblare: Skamgrepp av Ulrika Dahl. En essäsamling om feminism, femme-inism, femininiteter, rasism, intersektionalitet, makt och sexualitet som har tagit mig med storm efter bara några sidor.
Har du några personer du ser upp till? Vilka?
Till exempel mamma som tagit sig igenom rader av skador, sorger och bedrövelser utan att bli bitter eller sluta vara nyfiken och förundrad av livet. Det är en stor sak!
Professionellt ser jag till exempel väldigt mycket upp till Suzanne Osten som gjort underverk för den svenska scenkonsten, som var tidig med feminism och queer på scen, gör helt unik barnteater och gett mig några av mina mest magiska teaterupplevelser. Och även ett lysande exempel på en lite äldre kvinna som definieras av sin kunskap och kompetens, som aldrig låter sig tystas trots att hon har haft sjuka motgångar på ett sätt som ett manligt geni förmodligen aldrig skulle haft. Hon ger mig hopp om åldrandet!
Och vidare: Ann Petrén, Bianca Kronlöf, min vän Malou, Cecilia Uddén, Jonas Hassen Khemiri, Michaela Hej Blekk, min bror Andreas & hans tjej Shora, Nina Björk osv
Vad är den bästa resan du har gjort?
Det måste nog ändå vara när jag och Mattias bilade till Lissabon förra året och var på en minifestival vid havet där The Xx spelade. Jag kanske glorifierar en aning så här i backspegeln, men den resan var magisk rakt igenom. Så himla förälskad och det var berg, hav, sol och skimmer över alltsammans.
Vilken är din favoritplats i hela världen?
Just nu måste jag nog säga Mattias föräldrars hus på Gotland alltså. Ville inte åka därifrån och vill bara vara där hela tiden. Det är något med himlen/ljuset/stenhusen/vallmon/havet.
Några låtar som alla bara måste lyssna på?
Åh, svåraste! Får göra som med böckerna, fast väljer tio istället:
When the Sun Hits med Slowdive
Just Desserts med Marina and the Diamond feat. Charli XCX
Sprawl II med Arcade Fire
White Foxes med Susanne Sundfør
Gods and Monsters med Lana del Rey
Towers med Bon Iver
Your Protector med Fleet Foxes
Modern Love med David Bowie
Teignmouth med Patrick Wolf
Fistful of Love med Anthony and the Johnsons
Lyssnar just nu mest av allt på Lana Del Reys nya album som är helt strålande i sin förvirrande lolitadekadens och på First Aid Kits nya som också är mycket fint.
Vem var du när du precis hade tagit studenten? Och vad hände sen i ditt liv? (Försöker fatta hur mitt liv ska bli from here. Ja, jag tog studenten i onsdags.) Så om du har några tips till en 18-årig tjej med både panik och lyckorus över att ha tagit studenten, feel free to dela med dig.
Jag tror att jag kände mig lite som att jag var gjord av gelé. Ostadig, sökande, kände mig nog otillräcklig och liten fast samtidigt hoppfull om framtiden. Jag var just i en process om att överge drömmen att bli musikalartist som jag närt i cirka åtta år, jag hade sökt musikalutbildningar och det hade gått åt skogen. Jag grät i ett par veckor och sedan började jag tänka om, en process som nu efter fem år lett till att jag hittat fram till något annat som jag verkligen vill göra. Sommaren efter studenten var jag i Palestina en månad som människorättsaktivist, det är en av de viktigaste sakerna jag gjort men också oerhört jobbig upplevelse. Efter den turbulenta sommaren började jag plugga dramatik/teatervetenskap på Göteborgs universitet vilket visade sig vara kanske världens bästa idé. Ta det lugnt och var så lite stressad över livet som det går! Lyssna hårt på magkänslan och gör roliga, spännande, intressanta saker som får dig att må bra. Tiden är lång!
Tack så himla mycket för era fina frågor, vilken ära att få svara på dem. Detta gör vi om någon gång, va? Eller det kanske bara är jag som är förtjust i att dilla på om mig själv och få anledning att försöka formulera mig kring saker.. Men ah, tack för denna gång!