Lägenheten jag och Mattias slagit ihop oss i är en av de finaste jag sett och tveklöst den finaste jag bott i. Sådär så att en skäms lite, blir avundsjuk på sig själv och får tacksamhetssvindel samtidigt. Den har en märklig, nästan v-formad planlösning, många irrationella vinklar och sovrummets ena vägg är välvd eftersom den är belägen i en tornliknande del av huset. Det håller på att bli ett hem och det är redan en plats jag är mycket fäst vid. Det hela är inte färdigt än och det är känns lite för nytt och hemligt för att exponeras i sin helhet, men tänkte vi kunde kolla lite på några detaljer:

Vardagsrummet lyses upp av denna ljuskrona med löv på.

Ena väggen är täckt av ett hyllsystem som Mattias byggt.

Tavlor, böcker, växter, tjusiga askar och varghuvuden som Lisa slöjdat som spejar ut som små galjonsfigurer.

På en vägg hänger denna hylla som morfar gjorde som barn. Den bebos av en glittrig bulldog och under sitter tre fotografier av Anna Clarén.

Överst på farfars hylla står denna tweedklädde herre, min feministbibel och ett gäng ljudböcker + Angels in America.

En minibok av Den fula ankungen, pennställ, musikbiografier och ett tårtfat med smycken.

Mattias har ett rätt enormt lager av glossy mags och vinylskivor.

Och en rätt gedigen samling av mattor också.

I sovrummet finns röda sammetsgardiner (dock mycket mer mörkröda och inte så neonaktiga som här på bilden), växter, högar av böcker, plåtburkar och små eiffeltorn.

Och den här vingliga drömlampan.

I köket har vi saker ovanpå köksskåpen, som en snirklig köksvåg och murgröna.

Pelargoner och ännu ett eiffeltorn i fönstret.

På en hylla står min Mon amieservis, en plåtbricka med brudar på, fina fat och kökshanddukar.

Och på det blå köksbordet väntar två små basilikakvistar på att få växa upp till stora plantor.