Skolbubblan är intakt, den håller mig innesluten och uppslukad. Det är Shakespeare, Elisabetansk fars, tai chi, situationsanalys, immersive-begreppet, ett större teaterrum, uppblåsbara möbler och jag tar med mig en hög puls tills sömnen tar vid. Utanför bubblan känns världen apokalyptisk och den känns så becksvart. Men motståndet finns där och jag vill vara där i den riktiga världen,göra riktiga saker, vara en del av det. Men mina dagar ägnas åt fiktionen, scenen, den lilla världen. En ynnest större än vad som är rimligt, men att ha ett liv utanför är relativt omöjligt. Den där lilla världen är allt som får plats, även om jag inte alltid får plats i den. Därav sömnen på den här platsen. Men här i alla fall; en favoritskjorta, ett par avklippta jeans och en undercut som växer: