Elva bilder från igår som inte var vilken vanlig dag som helst utan Mattias födelsedag. En dag som det länge hade planerats, bävats, misströstats och peppats inför på födelsedagsfesters förväntansfyllda vis. Men det blev grädde på moset och körsbär på tårtan om och om igen, det överträffade sig själv. Och jag som legat däckad en vecka med elak förkylning och ännu elakare visdomstand var vid liv igen. Det var eggs in a basket, mandelkakor och amaretto sours till frukost, av mig fick M en chilliväxt pga nyväckt besatthet av chilli och att vi ska fara till Møn tillsammans, peppen är skyhög. Det var bubbel, lyckokakor och små små pajer till alla när vi samlades i vår lägenhet mitt på dagen och sedan begav oss till Slottsparken med bastmattor, mat för ett helt kompani och krukväxter som inhandlades längs vägen för att bygga vardagsrumskänsla i parken. På picknicken blev vi kvar i kanske tre timmar och badbyxorna som Mattias ordnat till alla fick ligga kvar i sin kasse för ingen kunde slita sig från solen, samtalen, tofun, nektarinsalladen, denna ljuva sommartid som fick vara vår lite till. Och så promenaden hem med kaffepaus och utsträckande på golvet eller divanerna, en andhämtning innan vårt bokade bord på Dubbel dubbel stod redo. Där på uteserveringen inlindad i murgröna och ljusslingor åt vi dimsum och pratade snabbt och djupt i ytterligare timmar innan vi angjorde Grand och där fick jag äntligen dansa över precis hela dansgolvet. Jag mötte hans blick över rummet den dagen och såg lyckan där, kände den i mig. Det var en dag som bara var framåtrörelse, som en våg. Som sommaren 2015's sista perfekta våg.