Flyttade till en stad med ett hav, började klä mig som en glass. Cyklar till havet på en lånad cykel efter att den förra lånade blev stulen efter att ha varit låst med ett sämre snöre. Lägger mig i sanden och kyler ner mig för att jag för första gången på så länge ser något inuti som vill framkallas. Det är så simpelt med över-, dubbelexponeringar och fruktfärgade filter men ibland är det enda som räknas att förkorta avståndet mellan impuls och utförande. Sand, salt, kalk, det kan vara allt.
PINKS
Jag dansar en ny dans som ger mig långa rader av blåmärken & spenderade förra veckan lite för många dagar hemma med infekterad livmoder, men tillräckligt ängsligt rastlös för att ta bilder av rosa saker som råkade befinna sig tillsammans med mig i mitt rum.
THE BEAUTY OF BEING ALONE ELLER JAG VET INTE
Det här med att börja med Instagram såhär ett halvt sekel efter resten av befolkning är en inte helt igenom uppbygglig upplevelse, men det har sina goda sidor. T.ex. så tycker jag en bilds-formatet möjliggör ett lite annat experimenterande med bildspråk (jag vet, ni alla andra upptäckte det kanske 2012 men bare with me ok). Här borde jag ju känna mig fri att göra vad jag vill, men har ju ändå etablerat någon typ av stil över åren som det inte är helt lätt att bryta med. Men på Insta har jag kört mer kallt & blixt ett tag (när jag inte fotar med mobilkameran), lite såhär:
Äter så otroligt mycket näringstillskott för att bygga upp immunförsvar. & hårnålar är också viktigt.
När jag äntligen fick packa upp mina saker.
Sedan adderade jag ett gäng blodröda rosenrot-tabletter till samlingen.
När F var här & till & med våra hörlurar skedade.
När jag var sjuk & miserabel på mer än ett sätt & sög i mig citronklyftor som vore de min väg tillbaka till livet.
