DÅ FICK JACKORNA LIGGA KVAR I VÄSKORNA OCH VI BESTÄMDE ATT NU, NU ÄR DET DEN FÖRSTA SOMMARNATTEN

Sommaren bröt sig in i Gießen (som Adam gett det eminenta namn rubriken indikerar) med alla explosioner av grönt och växande och ljus och endorfiner som händer, varje gång. Lite såhär var min helg när det plötsligt var tjugosex grader, det blev mer syrén än hägg och kaninerna var överallt:

På torsdagen var det röd dag = ledig. Mötte jag upp Adam och hans pojkvän Alex som var på besök från Prag. Premiärhängde på gräset nära floden och såg på när tonårskalvar grillade och brölade. Cyklade sedan till en fest i en lägenhet med trägolv och höga fönster och dansade i ett litet litet kök till Drake och Rihanna och Queen B. 

Såhär ser en bit av min skolväg ut. Tycker det är ett helt uthärdligt scenario att cykla här i solglasögon och barbent. Kollade på de performances som arbetats fram med Ivo Dimchev, den där kursen som jag stack ifrån efter tre timmar om ni minns. Hade förväntat mig maxat med provokation och naket och våld och lera och sex men det var betydligt mer samlat/sansat/försiktigt. 

Den natten dansade jag på ett annat pyttelitet dansgolv, en pub som blir en klubb en gång i månaden. Hemskt litet och mysigt med röda och gröna laserljus och nu stöter jag på folk jag känner i denna stad, det är fint.

På lördagen hade jag och Adam och Alex bestämt oss för att gå på loppisen som är varje vecka. Hade preppat med så mycket solkräm pga dödsstark majsol. 

Men hur gölliga och välmatchade är dessa två då.

Ville så gärna att Adam skulle ta denna till sin garderob och sitt hjärta.

Så mycket skit och så mycket skatter på detta ställe.

Ett mycket rart barn sålde dessa oklara kaniner (hade han gjort dem själv?) och Adam kunde ej motstå hans charm och köpte en. Skrattade i timmar/tjöt av gullighet. 

Jag hittade en superfin femtiotalsblus med broderier för en euro, en serie fjärilsposters och helt nya strumpbyxor från åttiotalet = lyckad loppistur. 

Flydde till skuggan efter två timmar. Jag och Adam köpte gemensamma dianegativ från en semester i Mexico -57. 

Stor portion nostalgisk magi. Men det viktigaste var ändå att Adam köpte en cykel vilket redan underlättar vårt liv med 200%. 

Sedan tog vi med oss Alex till Gießens ända hipsterställe Gutburgerlich och åt deras burgare som verkligen är topp tre bästa jag ätit. 

Servitören erbjöd sig att fota vårt lilla sällskap, dessa två tjeckiska prinsar och en bakfull bikerbrutta från -83. Vet ej när jag förvandlades till henne men jag ser ju att det är så nu.

MAGNOLIAN etc

Och det är bara tre och två veckor sedan de här bilderna togs men det är en annan tid redan. Då var magnolian sitt mest majestätiska jag och jag spenderade nästan alla dagarna själv. Nu ligger körsbärsblommorna i drivor längs trottoarkanterna, alla blad har anlänt och de är nya som tunt ljusgrönt läder. Nu sover jag med öppet fönster och igår gick det att vara utomhus i natten utan jacka. Det är balkonen och floden och cykeln och Frankfurt och skolan och projekten och teorierna och texterna och abstraktionerna och förändringarna och livet, hela tiden livet. 

TVILLINGGATOR & TJEJGÄNGHÄNG

Berlin lämnar mig med trasiga naglar, de är alltid de som går sönder först. Berlin äter mina pengar, slickar mina fickor, det är oundvikligt. Berlin lämnar mig med spår av sömnlösa nätter och skrattattacker och power balladtrötthet. Det är så lätt att tro att det ligger nära bara för att jag är i Tyskland, men i själva verket är det bara en timme kortare med buss Frankfurt-Berlin än från Köpenhamn. Men i fredags tog jag cykeln till tåget till bussen dit. 

Till Agnes och Astrid, hade peppat så mycket hela veckan på att få hänga med dessa queens. Agnes går på Konstfack och de har en lägenhet som delas med Umeå konstnhögskola där vi bodde. Eller, konstrack och umei som dörrskylten uttryckte det. 

Chillade lite på sängen i ett solbadande rum och catchade up och vilade. Jag hade nämligen vaknat 4.30 (av mig själv??) och var lite mör.

Åt nötchoklad och Agnes hängde med Knausis.

Så småningom masade vi oss upp och piffade för kvällen.

Och efter den här kvällen kommer jag aldrig glömma att den här staden en gång i världen har varit två städer och därför har två uppsättningar av varje gata. Vi skulle på performance på ett ställe men kom till fel version av adressen, öst istället för väst och hamnade i ett oroväckande tyst bostadsområde. Vi hoppades in i det sista, tog oss hela vägen in på en innergård och tänkte jomen här skuuuulle det ändå kunna vara tills vi tvingades inse att vi var så off, så off. 

Men ingen skada skedd, vi tog oss till Neukölln och hängde på bar och fick till slut bord på Dr To's för asiatisk tapas.

Helt sjuuukt gott. Var tvungna att beställa in mer tofu och mer dumplings när första omgången var slut.

Sedan gick vi till en bar inredd som en djungel med ett akvarium där vita salamandrar skedsimmade och som Agnes enligt egen utsago misstagit för möss vid sitt senaste besök.

<3 <3 Så bra tjejgänghäng.

Och så hände det nya obligatoriska; karaoke. Hon som jobbade där kände igen mig från förra gången jag var där så vi fick gå före i kön till båsen, veckans ros till denna person och spexigt att få känna sig som karaokestammis. Två dudes försökte inkräkta på vårt bås men jag avvisade dem Mean girls style vilket fungerade - både empowering och praktiskt.

Halo, Toxic, Beautiful, Titanium, Let it go, The greatest love of all, Wrecking ball etc etc.

Ramla hem genom staden och komma hem och borsta tänderna tillsammans och störta i säng och inte sätta någon väckarklocka.

Vi åt frukost vid klockan två, betalade lite för mycket för avokadotoasts och pocherade ägg och hittade det här morbida spelet, en slaktversion av fia med knuff.

Hängde lite lojt på stan, gick i för dyra konceptbutiker med blyertstandborstar och tretusenkronorstishor. Såna där butiker där en bara skulle ha råd med det absolut billigaste och det billigaste är en kopparfärgad tejprulle för sjuttio spänn. Agnes gick hem och softade, jag och Astrid åt lunch på osvikliga Yamyam och pratade om våra skolor, teori och figurationer och frihet och makt och strukturer och allt sånt där.

Sedan gick vi också hem för att vila och vakna till liv med berocca.

Vi var så trötta men fixade yoghurtglass och kinderägg som energikälla. Fungerade bra. 

Och sen gick jag och Agnes på födelsedagsfest i en lägenhet med uppskattningsvis tvåhundra eksticklingar där födelsedagsbarnet byggt en äkta ballongbåge och jag åt minst 15 laxsnittar som middagssubstitut. 

Hejdå B, du har blivit min favoritstad, ses om en månad igen.

DRAKBORGEN - EN PENSIONÄRSUTFLYKT

När Mattias var här, efter att jag hoppat av den första tokauktoritära kursen och fick en massa tid tillbaka, for vi på utflykt. Det finns en hög koncentration av slott och borgar i denna del av världen så vi bestämde oss för att styra kosan mot en sådan.

Efter att ha snurrat runt på mycket otydligt skyltade vägar hittade vi slutligen upp på berget där Drachenburg- slottet skulle ligga beläget. Det regnade och längs berget transporterade dessa söta antiktåg folk från topp till dal.

Det första vi gjorde var att se en underlig liten utställning om resande, semestrande i Tyskland och autobahn. Tror i alla fall att det var det den handlade om. Hängde lite i denna husvagn där de spelade Kraftwerks Autobahn, såklart. 

Fulgulligt kurerat om en säger.

Själva slottet, överdåd till tusen procent. 

Vi har ju en historia av att hänga på slott på olika bergstoppar och vi är alltid de enda under sextio. En fullständigt oungdomlig syssla alltså. Men det är något ofrånkomligt attraktivt med det där tunga överdådet. 

Det här rummet hade kanske jordens finaste tapeter.

Det var ganska hårt avspärrat så en fick inte gå in och hänga i rummen, lite snålt kan jag tycka. 

Ah ni fattar grejen. Tunga sammetsdraperier etc. Inget ljust och fräscht och nordiskt minimalistiskt så långt ögat nådde. 

Och eftersom det inte kändes tillräckligt med pampigheten inuti drog de till med några förgyllda hjortar som blickade ut över nejden också. Tyvärr valde de lite fel kulör så de är liksom lite mer grönguldiga. 

Blomblomblom.

Glassprempa. 

Det här huset låg intill. De måste ha varit så otroligt tjusigt med balkonger i alla riktningar och helt sjukt läge på denna kulle ovanför Rhenfloden. Så har det bara fått stå och förfalla, öppningarna har spikats för och övervakningskameror har installerats på husväggarna istället för att ta hand om det. Synd och skam! 

Gick lite i skogen där det gröna lyste i regndimman. Träd med murgröna på är de bästa träden.

Hejhej lilla drakslottet.